Depression är en psykisk sjukdom som tillhör gruppen affektiva syndrom eller förstämningssyndrom. Den karaktäriseras av en låg sinnesstämning och en känsla av meningslöshet. Depression är en sjukdom som påverkar den drabbades privatliv och yrkesliv, och även berör familj, sömn, matvanor och generella hälsa.
Orsak
Enligt den biopsykosociala modellen anser man att det kan vara biologiska, psykologiska och sociala faktorer som alla spelar en roll i att orsaka depression. Enligt diates-stress modellen är det den redan existerande sårbarheten, eller diatesen, som aktiveras av en traumatisk eller stressfull händelse som ger upphov till depressionen. Den existerande sårbarheten kan vara antingen genetisk eller bero på den livssyn man förvärvat under barndomen.
Symptom
En person som lider av depression har en låg sinnesstämning som genomsyrar hela tillvaron, och en oförmåga att känna glädje över saker som man tidigare uppskattat. Man kan också vara upptagen med tankar och känslor av skuld eller ånger, hjälplöshet, hopplöshet, att känna självförakt eller känna sig värdelös.
Andra symptom omfattar sämre koncentrationsförmåga och minne, att man drar sig undan från sociala situationer och aktiviteter, minskad sexlust, och tankar på död eller självmord. Sömnbesvär är vanliga, 80% av deprimerade personer upplever detta, vanligen som att man vaknar tidigt och har svårt att somna om, men det kan också vara svårt att somna. Hypersomni eller behov av onormalt lång nattsömn kan också inträffa och drabbar ca 15%. Vanligt är även orkeslöshet, huvudvärk, matsmältningsbesvär och minskad aptit och viktnedgång (i ovanliga fall ökad aptit och viktuppgång).
Behandling
Depression behandlas vanligen med psykoterapi och antidepressiva läkemedel. Psykoterapi kan ges individuellt eller i grupp av en t.ex. en psykoterapeut, psykolog eller psykiatriker. I allvarliga eller kroniska fall av depression ges psykoterapi tillsammans med antidepressiva läkemedel. Läkemedel har begränsad effekt för personer med mild depression. Bland de antidepressiva läkemedlen är SSRI-läkemedel vanligast, som t.ex. sertralin. Det finns också flera alternativa behandlingar vid ångest och depression av vuxna och ungdomar. Ett par exempel är mindfulness, yoga, akupunktur och olika typer av växtbaserade kosttillskott, samt andra typer av kosttillskott till exempel 5htp och GABA. Dessa kosttillskott går att köpa i en vanlig hälsokostaffär, effekten (och möjliga biverkningar) beror på doseringen och är inte vetenskapligt fastställd.
Omega 3 och depression – studier på fisk- och krillolja
(Uppdaterad per 2019-08-26) Flera av varandra vetenskapliga studier har visat på statistiskt signifikant positiv effekt av omega 3 på depression. Depression kan alltså mildras av omega 3 intag (fiskolja/krillolja). I krillolja lagras fettsyrorna framför allt som fosfolipider. I fiskolja lagras fettsyrorna framföra allt som triglycerider. Omega-3 kan man få i sig till exempel genom kosttillskott av fiskolja, krillolja eller, ovanligare, sälolja. Forskning kring sambandet mellan depression och intag av omega 3 via fiskolja och krillolja är dock inte helt entydig. Till exempel uppvisades ingen ytterligare positiv effekt vid kompletterande intag av omega 3 vid behandling av depression med sertralin. Carney RM, et al. Omega-3 förstärkning av sertralin vid behandling av depression hos patienter med hjärt-kärlsjukdom: Carney, R. M., en randomiserad kontrollerad studie. JAMA. 2009 okt 21; 302 (15): 1651-7. Alfred Lundin M.D, Ph. D., randomiserad studie av omega 3-fettsyrors hälsoeffekter vid administration av krillolja – AF: Alfred Lundin, Edeby 29, 610 53 ENSTABERGA, (0158-2298382), krillolja.se.